Info

Tro & Förnuft

En podd för dig som inte vill välja mellan tro och förnuft, vetenskap och religion. Programledare är religionsfilosoferna Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund. Podden produceras av tidningen Dagen i samarbete med Cusanus.
RSS Feed Subscribe in iTunes
2017
September
June
April
February
January


2016
November
October


Categories

All Episodes
Archives
Categories
Now displaying: Category: podden

En podd om Gud, universum och allting - med Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund. 
Podden produceras av tidningen Dagen i samarbete med Cusanus.

Sep 18, 2017

Att beskriva Gud: låter det sig göras? Augustinus sa att "Om du förstår det, så är det inte Gud" och Gregorius av Nyssa talade på 300-talet om människans tendens att låsa in Gud i ens egna begreppsliga ramar.

Simone Weil liknar den intelligenta människan som är stolt över sin intelligens vid en fånge som är stolt över sin stora cell. Verkligheten, och Gud som den yttersta verkligheten, är större än vad vi människor kan konceptuellt ringa in.

Detta är den klassiska traditionen inom kristendomen enig om. Vi kan inte definiera Gud - vilket ordagrant betyder att ange gränserna för något. Och just det faktumet säger något om Gud: Gud är större än våra kategorier. Detta beror inte bara på våra begränsningar, utan också på Guds obegränsade vara. Gud är inte en individ i en kategori av ting, utan den som allting får sin existens ifrån.

David Bentley Harts bok "The Experience of God: Being, Consciousness, Bliss" är en slags filosofisk pamflett riktad emot vad Hart menar är en specifikt modern missuppfattning om vad den klassiska kristna traditionen menar med Gud - och vad man menar med Gud i många andra religiösa traditioner också. Denna moderna uppfattning har gjort Gud till en stor individ.

Men den klassiska teismen tänker inte på Gud som en individ i ett metafysiskt universum, utan som själva varat - "ipsum esse" som Thomas av Aquino (1225 - 1274) säger - som alla varelser ytterst sett får sin existens ifrån.

Hart menar att denna "objektifiiering" av Gud - där Gud blir ett ting - är en stor anledning till att gudstron har blivit osannolik för många människor i den moderna världen. Det beror inte på allt nytt vi har lärt oss genom exempelvis den vetenskapliga revolutionen utan på allt som vi har glömt bort.

Det Hart framför allt menar att vi har glömt bort är den klassiska teismens Gudsförståelse.

Enligt denna Gudsförståelse är Gud "varats fullhet" som allt som finns är beroende av. Det är alltså snarare så att världen finns "i" eller "genom" Gud än att Gud skulle vara ytterligare ett ting i en total uppräkning av allt som finns i Universum. Samtidigt innebär inte detta en panteistisk syn på världen, just genom att världen får sin existens som en gåva så är den inte själv nödvändig.

Även om David Bentley Hart är kristen och bejakar den kristna uppenbarelsen, så menar han att många religiösa traditioner i grunden är eniga om denna förståelse av Gud: Gud är inte en individ eller ett ting i världen, utan den nödvändiga grunden för att det ska finnas en värld.

Hart kopplar detta till Paulus påstående på Areopagen att "Han är ju inte långt borta från någon enda av oss: i honom är det vi lever, rör oss och är till" och kontrasterar det med en syn där Gud så att säga finns i universum.

Relaterad till denna objektifiering av Gud kan ligga en annan typ av religionskritik, där man uppfattar Gud som en godtycklig makthavare, och inte sanningen, godheten och kärleken själv. Om Gud är varats fullhet så är han godheten själv och inte en godtycklig lagstiftare som vill stifta lagar för att begränsa mig.

Gud är kärleken, godheten och skönheten och att omvända sig till denna är att växa som människa, inte att begränsa sig. Att närma sig den oändliga källan till allt gott, sant och skönt, kan inte vara att begränsa sig; det är att öppna sig för verkligheten.

Så Gudsbegreppet har stora konsekvenser för hur vi uppfattar relationen mellan oss själva och Gud, och mellan Gud och världen, och därmed också för synen på ateismens religionskritik som tycks revoltera mot en förminskad bild av Gud.

En annan tematik som Hart diskuterar är medvetandet och dess plats i naturen. Hart ser en konflikt mellan existensen av medvetande och naturalism - tanken att naturen är det enda som existerar. Men är det kanske snarare den reduktiva naturalismen som har problem med medvetandets existens? Är det kanske snarare medvetandets innehåll - logiska principer och moraliska värden - som pekar utöver naturen, snarare än medvetandets existens?

Välkommen att lyssna!

Apr 3, 2017

I det femte avsnittet av Tro och Förnuft-podden tar vi oss an frågan om mirakler: kan det vara förnuftigt att tro på mirakler?

Det mest välkända filosofiska argumentet mot mirakler, alltså Humes argument, diskuteras och analyseras.

Vi kommer även in på frågan om det finns några väldokumenterade nutida mirakler, eller åtminstone händelser som är vetenskapligt oförklarliga, som tillfrisknanden, innan vi sedan fokuserar all uppmärksamhet på avsnittets huvudfråga, den kristna traditionens centrala mirakelberättelse: Jesu uppståndelse från de döda.

Skäl för och emot uppståndelsen som förklaring ges och vi diskuterar hur ens världsbild spelar roll för vilken förklaring man föredrar.

Feb 20, 2017

I det fjärde avsnittet av Tro & förnuft analyseras två debatter:

Först debatten som handlar om huruvida forskaren måste utesluta allt övernaturligt i Jesu liv eller efter Jesu död, som pågått i Dagen de senaste månaderna. Bakgrunden till den debatten är Cecilia Wassén och Tobias Hägerlands bok "Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades" där författarna menar att de som historiker måste förklara allt i historien som "verkan av en känd inomvärldslig orsak". Det tycks innebära att en historiker aldrig kan överväga att något övernaturligt, som uppståndelsen, skulle kunna ha ägt rum.

Är det en rimlig position?

Vi analyserar också Adam och Eva-debatten som Stefan Swärd initierade då han menade att man som kristen måste betrakta Adam och Eva som två konkreta historiska personer. Detta diskuterar vi i ljuset av kyrkohistoriska perspektiv och evolutionsteorin.

En längre reflektion om den första debatten, skriven av Christoffer, finns här:

"Måste den akademiska teologin vara naturalistisk?"

Jan 10, 2017

I årets första avsnitt av Tro och förnuft-podden samtalar Rikard och Christoffer med prästen, teologen och professorn Carl Reinhold Bråkenhielm om forskningsfältet kring vetenskap och religion, och hans eget arbete med dessa frågor.

Historien om vetenskap och religion-dialogen brukar ofta sägas ta sin början i två klassiska böcker som förde fram "konflikttesen" mellan vetenskap och religion. (Andrew Dickson White respektive John Draper var författarna till dessa böcker). Dessa kom mot slutet av 1800-talet.

Men redan i början av 1900-talet problematiserades denna tes, inte minst av Alfred North Whitehead i sin bok "Science and Religion" där han menar att den kristna metafysiken enligt vilket Universum är både rationellt ordnat, men inte existerar med någon nödvändighet, och är god, utgjorde en slags kulturell mylla för det naturvetenskapliga projektet och tänkandet.

En annan intressant synpunkt som kom fram var att Bråkenhielm ser både vetenskap och religion som ett uttryck för den unikt mänskliga förmågan att ta ett steg tillbaka från sin omedelbara omvärld och ställa de större frågorna om alltings sammanhang och ursprung.

Ur det perspektivet härstammar både vetenskap och religion ur samma mänskliga drift att försöka förstå den verklighet hon befinner sig i på ett djupare och större sätt.

Välkommen att lyssna och gilla oss gärna på Facebook!

Nov 21, 2016

I det nya avsnittet talar Christoffer och Rikard om "Transhumanism" som är en rörelse som vill uppnå frälsning genom teknisk utveckling, om skillnaden mellan Intelligent design och teistisk evolution, och ger en rapport från samtalet om "Gud och Darwin" mellan Antje Jackelén och Ulf Jonsson - samt mycket annat!

Oct 17, 2016

I detta första avsnitt av Tro & förnuft-podden funderar vi på två frågor som alla religionsfilosofer ställer sig:

"Är fotbollssupportrar våldsamma och finns det en konflikt mellan vetenskap och religion?"

Vi diskuterar några hållningar som tenderar att skapa respektive minska konflikter mellan vetenskap och religion. 

De som kallas för (reduktiva) fysikalister tänker att allt som finns egentligen kan förstås som elementarpartiklar i rörelse. En sådan syn på världen hamnar i konflikt med många religioner - inte minst deras människosyn - men också med många sekulära livsåskådningar, som sekulär humanism som talar om "mänskligt värde" och fri vilja.

Ett alternativ till reduktiv fysikalism är emergensteorin, som tänker sig att delar (som partiklar) kan ge upphov till nya helheter med nya egenskaper: det mest radikala exemplet skulle vara hur hjärnan kan ge upphov till medvetenhet. Emergensperspektivet gör det möjligt att undvika reduktionismen utan att hamna i konflikt med det naturvetenskapen visar.

Sen utforskar vi två teologiska perspektiv:

Skillnaden mellan Gud som "primär orsak" och naturen som "sekundära orsaker". Enligt en gammal tanke i den kristna traditionen kan Gud skapa genom naturliga orsaker, Gud skapar "medierat". Augustinus på 400-talet och Thomas av Aquino på 1200-talet tänkte på detta vis.

Dessutom talar vi om frågan om huruvida Bibeln är en naturvetenskaplig auktoritet och vad vi kan lära oss av Galileo-affären på 1600-talet och hur Galileo tänkte på relationen mellan Bibeln och naturvetenskapen.

1